Några år har passerat med det slitna och bedagade uttrycket. Det har gjort att våra vänner i öst lärt sig att göra patineringar på nästan allt, det ska se rostigt och skavt ut, för att lura ögat.
Visst är det fint med gamla grejer, men ska man tillverka slitna prylar så gäller det att man kan sin sak, annars ser det bara förskräckligt ut. Jag som tågat fram på inredningsmässor nu några år och sett hur montrarna dignar av rost, ärgade ljusstakar, slipade möbler och mossiga krukor har ofta känt, att nu får det vara nog.
Men är patineringarna bra gjorda så kan det vara riktigt fint, det ska ju se ut som om de hittat grejerna i någon gammal ruin från 1500-talet. Jag har några favoriter här, de är riktigt bra gjorda och man vill gå fram och känna på dem för att förvissa sig om att de är nytillverkat.
Annmarie
3 kommentarer:
Helst ska det ju vara äkta. Jag vill inte få känslan av att bli lurad.
Tack för fin kommentar hos mig, den värmer! ♥
Håller med om att det helst ska vara äkta! Det får inte se allt för fejkat ut, då blir det bara..dumt! Då känns det inte alls genuint och personligt längre..
Ha en fin söndag! Kram.
När jag först såg bilderna trodde jag att sakerna var till något projekt och att du HADE hittat dem i något skrymsle någonstans!
Skicka en kommentar