Bakom vårat hus så växte det STORA björkar, kronorna var så högt upp i luften att man liksom inte såg dem trots storleken. De här "gamlingarna" oroade mig under en tid, eftersom de lutade så in emot huset...
Det är inte vilka trädfällare som helst som ger sig i kast med såna här jättar som dessutom står så illa till.
Men jag är begåvad med TVÅ skogshuggarbröder! Lyxigt va?
Nog är det något manligt över skoghuggaren? De tar makten över stora träd men sina motorsågar som dånar i skogen och träden faller med ett dramatiskt BRAK ner i backen.Nu har mina storebröder fixat så att våra JÄTTE-björkar inte hotar oss längre, det känns tryggt. Massor med ved lär det bli också.
Annmarie
3 kommentarer:
Jag förstår dig precis.
Har man inte skogshuggarbröder får man be till "vår herre". Vi har jättekörsbärsträd som står invid knuten. Nu i vinter har snön legat så tungt över Solåkra att tre lårtjocka grenar närmast huset har gått av.
Vet hur det är har en björk som finns på grannens tomt men lutar farligt ut över vårt hus. Jätte stor. Men grannen vill ha den kvar. Så det finns ej så mycket att göra åt det. Ha en fin fin dag/Gela
Hejsan, Kul att du e tillbaka igen. Jag e ny i bloggvärlen och har precis startat en egen. Men din har jag följt i ett bra tag nu, säkert en sju-åtta månader.
Tack för härlig läsning.
Ha det gott, Nina
Skicka en kommentar